Inget annat verktyg har räddat så många människors liv som vacciner. Vi lär oss hela tiden mer om virusinfektioners effekter på vår hälsa. Vaccinforskning behövs för utveckling av nya, fler och bättre vacciner mot virusorsakade akuta sjukdomar och de många följdsjukdomar som normalt sett inte kopplas ihop med virusinfektioner.

Vacciner tränar immunsystemet identifiera lämpliga delar av viruset som immunförsvaret kan angripa, vilket kan förebygga sjukdom, minska svårighetsgrad och begränsa smittspridning.

Färdiga antikroppar kan också användas för att förebygga sjukdom. Färdiga antikroppar bryts dock ned över tid, och har inte lika långverkande effekt som vacciner.

Forskning krävs för att förstå immunrespons, identifiera stabila virusmål och utveckla teknologier som kan anpassas snabbt vid framtida utbrott.

Vacciner är ett av de mest kostnadseffektiva verktygen inom folkhälsa och kan på sikt eliminera eller kraftigt reducera virussjukdomar

Läs gärna mer om vaccin på vår kunskapsportal Viruskollen.

Genom diagnostik går det att identifiera exakt vilket smittämne som orsakar sjukdom. Befintliga metoder hjälper sjukvården att identifiera de vanligaste smittämnena, men inte alla. Virus muterar mycket snabbt – betydligt snabbare än bakterier. Forskning inom diagnostik behövs för att identifiera fler och helst alla kända smittämnen, men även okända smittämnen.

Eftersom många smittämnen orsakar liknande symtom är diagnostik avgörande för korrekt behandling, men diagnostik är också viktigt för epidemiologisk övervakning.

Utvecklingen av känsligare och snabbare metoder, såsom molekylära tester och sekvensering, gör det möjligt att upptäcka nya virus tidigt, övervaka mutationer och ge beslutsunderlag för vård och folkhälsoåtgärder.

Våra förutsättningar för att behandla virusinfektioner med antivirala läkemedel är betydligt sämre jämfört med våra förutsättningar att behandla andra infektioner med antibiotika. Trots problem med resistens mot antibiotika, så finns än så länge många effektiva antibiotikum mot bakterier och svampar, och många av dessa har bredspektrumsfunktion, vilket innebär att de fungerar mot flera, obesläktade smittämnen. Vi har i dag antivirala läkemedel mot färre än 20 virusorsakade infektioner. Mot flertalet – hundratals olika virus – saknar vi helt antiviral behandling, och vi har ingen riktig motsvarighet till effektiv bredspektrumsbehandling mot virus.

Forskning om antivirala läkemedel behövs eftersom många virusorsakade infektioner orsakar allvarliga sjukdomar som vi saknar vaccin mot. Vi vet också att vaccin inte ger hundraprocentigt skydd. En del människor är också överkänsliga och kan inte vaccinera sig, och andra människor saknar ett effektivt immunförsvar, vilket innebär att vaccin inte hjälper.

Antivirala läkemedel verkar genom att hämma eller helt stoppa virus förmåga att föröka sig, vilket leder till att infektionen och därmed även sjukdomen bromsas eller botas helt. Detta minskar också riskerna för följdsjukdomar.

Effektiva antivirala behandlingar mot kända virus kan också bli helt essentiella för vår förmåga att skydda mot sjukdom när vi drabbas av nästa pandemi som orsakas av ett nytt virus, i väntan på utveckling av vaccin.