Livsviktig forskning
Vi finansierar svensk forskning inom virologi och om virussjukdomar
Forskningens framsteg
En viktig lärdom från coronapandemin är hur betydelsefull forskning är.
Det var forskning som gav oss verktyg som till sist kunde ta oss ur pandemin: diagnostik, vacciner och läkemedel.
Här samlar vi information om forskning inom virologi och virussjukdomar och vilken forskning vi finansierar.
Virussjukdomar - från lindriga till svåra
Vissa virusinfektioner är lindriga och går över utan behandling. Andra utgör ett återkommande och allvarligt hot mot människors hälsa.
Virussjukdomar kan orsaka betydande konsekvenser för individer, anhöriga, folkhälsa, sjukvård och samhälle. De bidrar till ökad sjuklighet och dödlighet, samtidigt som de skapar omfattande belastning på sjukvården, särskilt under epidemier och säsongsutbrott. De orsakar också enorma kostnader för samhället (vab, sjukskrivningar, produktionsbortfall) och påverkar näringslivets konkurrenskraft.
Eftersom virus ständigt förändras och nya smittämnen kan uppstå krävs kontinuerlig forskning, övervakning och beredskap för att kunna förebygga och hantera utbrott.
Fem luftvägsvirus: 25,7 miljarder kr/år
Utöver den direkta påverkan på hälsa har virusinfektioner stor påverkan på samhället och ekonomiska konsekvenser. Virusorsakade luftvägssjukdomar utgör en omfattande och ofta underskattad belastning på samhället; för år 2024 beräknades de fem vanligaste luftvägsvirusen kosta ca 25,7 miljarder kronor.
Ta gärna del av vår Kostnadsrapport från 2025: Samhällseffekter av virusorsakade luftvägssjukdomar - En analys av sjukdomsbördan i Sverige 2024
Vi saknar kunskap, verktyg och beredskap
mot nästan alla virus som gör människor sjuka
I nuläget känner vi till nästan 1 000 virus som orsakar sjukdom
- men vi har bara verktyg mot färre än 30 av dem
Forskning tar tid
Forskningen har bidragit till viktig kunskap om virus som orsakar sjukdomar hos människor, men det finns fortfarande ett stort antal virus som vi varken kan behandla med antivirala läkemedel, eller förhindra med vaccin/antikroppar, och det finns hundratusentals okända virus i naturen som vi inte har kunskap om eller beredskap mot.
Forskning tar tid, tid som behöver stabil och långsiktig finansiering.
Det är genom långsiktig kunskapsuppbyggnad som vi kan utveckla de verktyg som krävs för att motverka virussjukdomar, både via experimentell forskning och genom mer tillämpad, klinisk och även samhällsvetenskaplig forskning.
Forskning kan ge oss verktyg
När vi pratar om verktyg mot virussjukdomar så menar vi de metoder som används för att upptäcka, förebygga och behandla virusinfektioner.
Dessa verktyg omfattar främst diagnostik, förebyggande vacciner och antivirala läkemedel, vilka tillsammans utgör grunden för modern infektionsmedicin och folkhälsoarbete. De fyller olika men kompletterande funktioner. Alla verktygen kan bidra till att på olika sätt minska smittspridning.
Diagnostik gör det möjligt att identifiera smittämnen och följa deras spridning.
Vacciner och antikroppar minskar risken för att insjukna och kan i vissa fall bidra till så kallad flockimmunitet.
Antivirala läkemedel fungerar som antibiotika gör mot bakterier; de inaktiverar virus förmåga att föröka sig, och kan därigenom användas för att behandla, bromsa, och bota virusorsakade sjukdomar.
Forskning och utveckling inom dessa områden är avgörande givet de enorma konsekvenserna av virusorsakade sjukdomar. Effektiva verktyg kräver därför både grundforskning om virusens biologi och tillämpad forskning som omsätter kunskap i praktiska metoder för vård och samhälle.
Vaccin
Inget annat verktyg har räddat så många människors liv som vacciner. Vi lär oss hela tiden mer om virusinfektioners effekter på vår hälsa. Vaccinforskning behövs för utveckling av nya, fler och bättre vacciner mot virusorsakade akuta sjukdomar och de många följdsjukdomar som normalt sett inte kopplas ihop med virusinfektioner.
Vacciner tränar immunsystemet identifiera lämpliga delar av viruset som immunförsvaret kan angripa, vilket kan förebygga sjukdom, minska svårighetsgrad och begränsa smittspridning.
Färdiga antikroppar kan också användas för att förebygga sjukdom. Färdiga antikroppar bryts dock ned över tid, och har inte lika långverkande effekt som vacciner.
Forskning krävs för att förstå immunrespons, identifiera stabila virusmål och utveckla teknologier som kan anpassas snabbt vid framtida utbrott.
Vacciner är ett av de mest kostnadseffektiva verktygen inom folkhälsa och kan på sikt eliminera eller kraftigt reducera virussjukdomar
Läs gärna mer om vaccin på vår kunskapsportal Viruskollen.
Diagnostik
Genom diagnostik går det att identifiera exakt vilket smittämne som orsakar sjukdom. Befintliga metoder hjälper sjukvården att identifiera de vanligaste smittämnena, men inte alla. Virus muterar mycket snabbt – betydligt snabbare än bakterier. Forskning inom diagnostik behövs för att identifiera fler och helst alla kända smittämnen, men även okända smittämnen.
Eftersom många smittämnen orsakar liknande symtom är diagnostik avgörande för korrekt behandling, men diagnostik är också viktigt för epidemiologisk övervakning.
Utvecklingen av känsligare och snabbare metoder, såsom molekylära tester och sekvensering, gör det möjligt att upptäcka nya virus tidigt, övervaka mutationer och ge beslutsunderlag för vård och folkhälsoåtgärder.
Antivirala läkemedel
Våra förutsättningar för att behandla virusinfektioner med antivirala läkemedel är betydligt sämre jämfört med våra förutsättningar att behandla andra infektioner med antibiotika. Trots problem med resistens mot antibiotika, så finns än så länge många effektiva antibiotikum mot bakterier och svampar, och många av dessa har bredspektrumsfunktion, vilket innebär att de fungerar mot flera, obesläktade smittämnen. Vi har i dag antivirala läkemedel mot färre än 20 virusorsakade infektioner. Mot flertalet – hundratals olika virus – saknar vi helt antiviral behandling, och vi har ingen riktig motsvarighet till effektiv bredspektrumsbehandling mot virus.
Forskning om antivirala läkemedel behövs eftersom många virusorsakade infektioner orsakar allvarliga sjukdomar som vi saknar vaccin mot. Vi vet också att vaccin inte ger hundraprocentigt skydd. En del människor är också överkänsliga och kan inte vaccinera sig, och andra människor saknar ett effektivt immunförsvar, vilket innebär att vaccin inte hjälper.
Antivirala läkemedel verkar genom att hämma eller helt stoppa virus förmåga att föröka sig, vilket leder till att infektionen och därmed även sjukdomen bromsas eller botas helt. Detta minskar också riskerna för följdsjukdomar.
Effektiva antivirala behandlingar mot kända virus kan också bli helt essentiella för vår förmåga att skydda mot sjukdom när vi drabbas av nästa pandemi som orsakas av ett nytt virus, i väntan på utveckling av vaccin.
Vi samordnar och finansierar svensk forskning inom virologi och om virussjukdomar
Pandemifonden organiserar och samordnar svensk forskning och medverkar till den vetenskapliga utvecklingen inom området. Vi organiserar ett årligt forum för svenska virologer (virusforskare) där kliniker, experimentella forskare, och experter från human- och veterinärmedicin samlas för att diskutera nya forskningsrön, nätverka, presentera forskning och där internationellt ledande virusforskare håller gästföreläsningar.
Vi finansierar svensk vetenskaplig forskning inom området virologi och om virusorsakade sjukdomar. Vi stöder forskning som på sikt gör det möjligt att ta fram bättre diagnostik samt nya, fler och bättre antivirala läkemedel och vaccin. Med ökad förståelse för virus och smittspridning kan vi förebygga sjukdom, ställa tidigare diagnoser, behandla och förebygga sjukdom mer effektivt, och stärka samhällets beredskap inför nya utbrott och framtida pandemier.
Läs gärna mer om vår process utlysningar och utdelningar av forskningsanslag och tidigare mottagare på vår sida om forskningsanslag.
Forskningsområden
Inom virologi och virusorsakade sjukdomar finns olika forskningsområden. Forskningen bedrivs ofta i skärningspunkten mellan klinisk mikrobiologi, infektionsmedicin och molekylärbiologi, med syfte att förbättra diagnostik, behandling och prevention.
Grundläggande virologi och molekylärbiologi
Virusstruktur och genetik: Studier av hur virus är uppbyggda och hur deras arvsmassa är organiserad.
Virusreplikation och evolution: Utforskning av hur virus förökar sig inuti värdcellen och hur de muterar och anpassar sig (evolution).
Virus-cell-interaktioner: Hur virus tar sig in i celler, utnyttjar cellens maskineri och hur celler försvarar sig.
Klinisk och medicinsk virologi
Viruspatologi: Förståelse för hur virus orsakar sjukdomar, inklusive studier av virusorsakade inflammationer.
Viral onkologi: Forskning på virus som kan orsaka cancer, samt användning av virus för att behandla cancer (viroterapi).
Nya och framväxande virus: Identifiering och studier av zoonotiska virus (som hoppar från djur till människa) och riskanalys av framtida pandemier.
Virus och immunförsvaret: Hur immunsystemet reagerar på virusinfektioner och varför vissa virus kan undvika kroppens försvar.
Diagnostik, prevention och behandling
Utveckling av nya diagnostiska metoder: Metoder för att identifiera virus som orsakar infektioner.
Vaccinforskning: Utveckling av nya vacciner och anti, inklusive virologisk bioteknologi, immunterapier mot virus och cancer.
Antivirala läkemedel: Utveckling av substanser som hämmar virusreplikation utan att skada värdcellen.
Epidemiologi och samhällseffekter
Virusepidemiologi: Studier av hur virus sprids i befolkningen och vilka miljöfaktorer som påverkar smittspridning.
Pandemiforskning: Analys av samhällsåtgärder, beteendeförändringar och hälsoeffekter av pandemier, såsom covid-19.
Patogenövervakning: Genomisk övervakning av virus för att tidigt upptäcka varianter och förutse risker.
Djur- och växt-virologi
Växtvirologi: Forskning om virus som drabbar växter, vilket är kritiskt för livsmedelsproduktion.
Veterinärvirologi: Studier av virus hos djur, ofta med fokus på smittspridning till människor.
Universitet i Sverige med forskning inom virologi och virusorsakade sjukdomar
Forskning inom virologi och virusorsakade sjukdomar i Sverige är koncentrerad till medicinska fakulteter och institutioner för medicinsk mikrobiologi vid flera universitet:
Göteborgs Universitet - Avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Karolinska Institutet - Division of Virology and Immunology
Linköpings Universitet - Avdelningen för molekylär medicin och virologi (MMV)
Lund University - Virology Faculty of Medicine
SLU (Swedish University of Agricultural Sciences) - Research
Stockholms universitet - Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut (MBW)
Umeå Universitet - Institutionen för klinisk mikrobiologi
Uppsala Universitet - Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi
Örebro Universitet - Cellulär och Molekylär Virologi
Ett nationellt forskarsamarbete är NDP-VIP (National Doctoral Programme in Virus Infections and Pandemics), en forskarutbildning finansierad av Vetenskapsrådet.
Virus- och pandemifonden - Svenska Sällskapet för Virologi
Bakom Pandemifonden står Svenska Sällskapet för Virologi, en oberoende och fristående ideell förening som startades 2009 och som idag samlar fler än 300 forskare i Sverige. Vår insamlings- och upplysningsverksamhet startade som ett svar på coronapandemin under 2021.
Läs gärna mer om oss här.
Stöd forskningen
Pandemifondens arbete möjliggörs genom gåvor och bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser.