Livsviktig forskning
Vi finansierar svensk forskning inom virologi och virussjukdomar
Forskningens framsteg
En viktig lärdom från coronapandemin är hur betydelsefull forskning är.
Det var forskning som gav oss verktyg som till sist kunde ta oss ur pandemin: diagnostik, vacciner och läkemedel.
Här samlar vi information om forskning inom virologi och virussjukdomar och vilken forskning vi finansierar.
Virussjukdomar - från lindriga till svåra
Vissa virusinfektioner är lindriga och går över utan behandling. Andra utgör ett återkommande och allvarligt hot mot människors hälsa.
Virussjukdomar kan orsaka betydande konsekvenser för individer, sjukvård och samhälle. De bidrar till ökad sjuklighet och dödlighet, samtidigt som de skapar omfattande belastning på sjukvården, särskilt under epidemier och säsongsutbrott.
Eftersom virus ständigt förändras och nya smittämnen kan uppstå krävs kontinuerlig forskning, övervakning och beredskap för att kunna förebygga och hantera utbrott.
Fem luftvägsvirus: 25,7 miljarder kr/år
Utöver den direkta påverkan på hälsa har virusinfektioner stor påverkan på samhället och ekonomiska konsekvenser. Virusorsakade luftvägssjukdomar utgör en omfattande och ofta underskattad belastning på samhället; för år 2024 beräknades de fem vanligaste luftvägsvirusen kosta ca 25,7 miljarder kronor.
Ta gärna del av vår Kostnadsrapport från 2025: Samhällseffekter av virusorsakade luftvägssjukdomar - En analys av sjukdomsbördan i Sverige 2024
Vi saknar kunskap, verktyg och beredskap
mot de flesta virus som gör människor sjuka
I nuläget känner vi till nästan 1 000 virus som orsakar sjukdom
- men vi har bara verktyg mot färre än 30 av dem
Forskning tar tid
Forskningen har bidragit till viktig kunskap om virus som orsakar sjukdomar hos människor, men det finns fortfarande mängder med okända virus som vi ännu inte vet något om.
Forskning tar tid, tid som behöver stabil och långsiktig finansiering.
Det är genom långsiktig kunskapsuppbyggnad som vi kan utveckla de verktyg som krävs för att motverka virussjukdomar, både via grundforskning om mer tillämpade projekt
Forskning kan ge oss verktyg
När vi pratar om verktyg mot virussjukdomar så menar vi de medicinska och biologiska metoder som används för att upptäcka, förebygga och behandla virusinfektioner.
Dessa verktyg omfattar främst diagnostik, vacciner och antivirala läkemedel, vilka tillsammans utgör grunden för modern infektionsmedicin och folkhälsoarbete. De fyller olika men kompletterande funktioner: diagnostik gör det möjligt att identifiera smitta och följa dess spridning, vacciner minskar risken att insjukna och bromsar epidemier, och läkemedel används för att behandla infektion och minska sjukdomens konsekvenser.
Forskning och utveckling inom dessa områden är avgörande eftersom virus kontinuerligt förändras och nya infektioner uppstår. Effektiva verktyg kräver därför både grundforskning om virusens biologi och tillämpad forskning som omsätter kunskap i praktiska metoder för vård och samhälle.
Vaccin
Vaccinforskning behövs eftersom virus ständigt utvecklas och nya smittämnen uppstår.
Vacciner tränar immunsystemet att känna igen ett virus innan infektion sker, vilket kan förebygga sjukdom, minska svårighetsgrad och begränsa smittspridning i befolkningen.
Forskning krävs för att förstå immunrespons, identifiera stabila virusmål och utveckla teknologier som kan anpassas snabbt vid framtida utbrott.
Vacciner är ett av de mest kostnadseffektiva verktygen inom folkhälsa och kan på sikt eliminera eller kraftigt reducera virussjukdomar.
Diagnostik
Forskning inom diagnostik behövs för att snabbt kunna identifiera virusinfektioner, skilja mellan olika smittämnen och följa hur virus förändras över tid.
Eftersom många virussjukdomar ger liknande symtom är diagnostik avgörande för korrekt behandling, smittspårning och epidemiologisk övervakning.
Utvecklingen av känsligare och snabbare metoder, såsom molekylära tester och sekvensering, gör det möjligt att upptäcka nya virus tidigt, övervaka mutationer och ge beslutsunderlag för vård och folkhälsoåtgärder.
Antivirala läkemedel
Forskning om antivirala läkemedel behövs eftersom vaccination inte alltid är möjlig eller tillräcklig, särskilt för riskgrupper eller vid nya virusutbrott.
Antivirala läkemedel verkar genom att hämma virusets förökning eller stärka kroppens försvar, vilket kan minska sjukdomens svårighetsgrad och dödlighet.
Forskning är nödvändig för att identifiera nya angreppspunkter i virusets livscykel och för att motverka resistensutveckling. Effektiva antivirala behandlingar ger dessutom ett viktigt medicinskt skydd under tiden som vacciner utvecklas.
Vi finansierar svensk forskning inom virologi och virussjukdomar
Vi finansierar svensk vetenskaplig forskning inom området virologi och virusorsakade sjukdomar. Vi stöder forskning som på sikt gör det möjligt att ta fram bättre diagnostik, antivirala läkemedel och vaccin. Med ökad förståelse för virus och smittspridning kan vi förebygga sjukdom, ställa tidigare diagnoser, utveckla effektivare behandlingar och stärka samhällets beredskap inför framtidens virusutbrott.
Läs gärna mer om vår process utlysningar och utdelningar av forskningsanslag och tidigare mottagare på vår sida om forskningsanslag.
Här kan du som är forskare läsa mer om hur du söker forskningsanslag.
Forskningsområden
Inom virologi och virusorsakade sjukdomar finns olika forskningsområden. Forskningen bedrivs ofta i skärningspunkten mellan klinisk mikrobiologi, infektionsmedicin och molekylärbiologi, med syfte att förbättra diagnostik, behandling och prevention.
Grundläggande virologi och molekylärbiologi
Virusstruktur och genetik: Studier av hur virus är uppbyggda och hur deras arvsmassa är organiserad.
Virusreplikation och evolution: Utforskning av hur virus förökar sig inuti värdcellen och hur de muterar och anpassar sig (evolution).
Virus-cell-interaktioner: Hur virus tar sig in i celler, utnyttjar cellens maskineri och hur celler försvarar sig.
Klinisk och medicinsk virologi
Viruspatologi: Förståelse för hur virus orsakar sjukdomar, inklusive studier av virusorsakade inflammationer.
Viral onkologi: Forskning på virus som kan orsaka cancer, samt användning av virus för att behandla cancer (viroterapi).
Nya och framväxande virus: Identifiering och studier av zoonotiska virus (som hoppar från djur till människa) och riskanalys av framtida pandemier.
Virus och immunförsvaret: Hur immunsystemet reagerar på virusinfektioner och varför vissa virus kan undvika kroppens försvar.
Diagnostik och behandling
Utveckling av nya diagnostiska metoder: Metoder för att identifiera virus som orsakar infektioner.
Vaccinforskning: Utveckling av nya vacciner, inklusive virologisk bioteknologi, immunterapier mot virus och cancer.
Antivirala läkemedel: Utveckling av substanser som hämmar virusreplikation utan att skada värdcellen.
Epidemiologi och samhällseffekter
Virusepidemiologi: Studier av hur virus sprids i befolkningen och vilka miljöfaktorer som påverkar smittspridning.
Pandemiforskning: Analys av samhällsåtgärder, beteendeförändringar och hälsoeffekter av pandemier, såsom covid-19.
Patogenövervakning: Genomisk övervakning av virus för att tidigt upptäcka varianter och förutse risker.
5. Tillämpad och specialiserad Virologi
Växtvirologi: Forskning om virus som drabbar växter, vilket är kritiskt för livsmedelsproduktion.
Veterinärvirologi: Studier av virus hos djur, ofta med fokus på smittspridning till människor.
Virus-insekt-interaktioner: Studier av hur insekter (t ex myggor) sprider virus (vektorburen smitta).
Universitet i Sverige med forskning inom virologi och virusorsakade sjukdomar
Forskning inom virologi och virusorsakade sjukdomar i Sverige är koncentrerad till medicinska fakulteter och institutioner för medicinsk mikrobiologi vid flera universitet:
Göteborgs Universitet - Avdelningen för mikrobiologi och immunologi
Karolinska Institutet - Division of Virology and Immunology
Linköpings Universitet - Avdelningen för molekylär medicin och virologi (MMV)
Lund University - Virology Faculty of Medicine
SLU (Swedish University of Agricultural Sciences) - Research
Stockholms universitet - Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut (MBW)
Umeå Universitet - Institutionen för klinisk mikrobiologi
Uppsala Universitet - Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi
Örebro Universitet - Cellulär och Molekylär Virologi
Ett nationellt forskarsamarbete är NDP-VIP (National Doctoral Programme in Virus Infections and Pandemics), en forskarutbildning finansierad av Vetenskapsrådet.
Stöd forskningen
Pandemifondens arbete möjliggörs genom gåvor och bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser.