Intervju med Verena Sengpiel: Mottagare av Pandemifondens forskningsanslag för virus som drabbar barn

Forskaren Verena Sengpiel mottog i slutet av 2024 Virus- och pandemifondens forskningsanslag om 200  000 kronor – ett anslag som riktade sig till forskning om virusinfektioner som drabbar barn. Med hjälp av stödet kommer hennes forskning att fördjupas kring hur virusinfektioner under graviditeten kan påverka barnets neurologiska utveckling och framtida hälsa. 

På bilden: Verena Sengpiel
Fotograf: Johan Wingborg, Göteborgs universitet

- Vi vet att vissa virus kan orsaka neurologiska utvecklingsstörningar hos barnet, men det är fortfarande oklart varför vissa barn påverkas medan andra inte gör det – trots att de exponerats för samma virus, säger Verena. 

I det aktuella projektet undersöks om det finns ett samband mellan att mamman haft COVID-19 under graviditeten och barnets risk för neuropsykiatriska sjukdomar. Forskningen fokuserar särskilt på genetiska, immunologiska och virologiska faktorer som kan påverka sambandet mellan infektion och barnets hälsa.  

Idén till projektet föddes i samband med pandemin. Verena hade redan tidigare forskat om virus och graviditet, och insåg snabbt att pandemin innebar en unik möjlighet att fördjupa kunskapen inom fältet.  

- I vanliga fall är det svårt att veta när en gravid kvinna har haft en virusinfektion, eftersom symtomen ofta är milda och inte leder till kontakt med vården. Under pandemin var situationen annorlunda: eftersom ingen tidigare varit utsatt för viruset kunde vi följa infektionstatus hos dem gravida genom upprepade antikroppstester, säger hon. 

Tillsammans med kollegor från samtliga universitetssjukhus i Sverige startade Verena studien COVID-19 during Pregnancy and Early Childhood (COPE) som sedan juni 2020 följt gravida kvinnor och deras barn. Det är detta material som nu kommer analyseras.  

Målet med projektet är att öka förståelsen för hur virusinfektioner påverkar barns neurologiska utveckling, och att identifiera varför vissa barn drabbas medan andra inte gör det. På kort sikt hoppas forskningen kunna bidra till bättre riktlinjer och riskbedömning vid infektion under graviditet – och på längre sikt till mer individanpassad vård. 

- Vi vill kunna identifiera vilka gravida och barn som behöver särskild uppföljning, och vilka som eventuellt skulle kunna ha nytta av antiviral behandling. 

Forskningen kan också bli viktig för framtida pandemiberedskap, menar Verena. 

- Under pandemin har vi lärt oss mycket om hur man snabbt kan samla in och analysera både data och biologiskt material – något som behövs som underlag till rekommendationer om till exempel smittskydd, vaccinationer och stödinsatser vid infektion under graviditet. 

Anslaget från Virus- och pandemifonden kommer nu att användas för att analysera redan insamlade prover från COPE-studien, samt för fortsatt uppföljning av barnen. 

- Vi är verkligen glada och tacksamma för anslaget. Det ger oss möjlighet att gå vidare med analyserna av COPE-materialet och att fortsätta följa upp barnen via COPE-frågeformulär och registerdata, nu när de börjar bli lite äldre. Det är en viktig fas i projektet, där vi kan börja se hur exponering under graviditeten eventuellt påverkat barnens utveckling över tid. 

Utöver det planerar teamet att analysera sparade placentor från pandemitiden. Eftersom dessa prov inte rutinmässigt analyserades för SARS-CoV-2, men nu finns tillgängliga i biobanker, kan de öppna nya dörrar för förståelsen av virusets effekter under graviditeten.  

- Oftast fungerar moderkakan som ett skydd mot virus, men vi har sett att den i vissa fall kan skadas akut av SARS-CoV-2, vilket i värsta fall kan leda till syrebrist eller fosterdöd. Vi vill förstå varför vissa placentor skadas, och vad det är som gör att skyddet brister i just de fallen. 

Verena ser stora kunskapsluckor på området – och ett minskat intresse för pandemirelaterad forskning. 

- En utmaning just nu är att många verkar ha tröttnat på pandemiforskning. Det märks till exempel genom att det blivit svårare att få COVID-19-relaterade artiklar publicerade. Många av de studier som kom ut tidigt under pandemin hade metodologiska brister – man ville få ut data snabbt, vilket är förståeligt. Men nu behövs de mer genomarbetade studierna som kan ge säkrare och mer långsiktiga svar på viktiga forskningsfrågor. Det är där vi hoppas kunna bidra. 

För Verena är det tvärvetenskapliga samarbetet en av de mest givande delarna i arbetet. I forskarteamet finns allt från obstetriker och neonatologer till virologer, immunologer, barnmorskor och statsvetare – en bredd som krävs för att förstå ett så komplext område. 

- Det är fortfarande mycket vi inte vet om hur virusinfektioner under graviditeten påverkar barn, och varför vissa drabbas hårdare än andra. Vår förhoppning är att forskningen inte bara ska öka kunskapen, utan också bidra till bättre riskbedömning, uppföljning och vård – både för dagens barn och inför framtida pandemier.