Tillsammans kan vi sänka virusnotan!
Virusutbrott och pandemier kostar samhället enorma summor i form av vård, sjukskrivningar, produktionsbortfall och akuta krisåtgärder. Erfarenheterna från covid-19 visar tydligt hur snabbt kostnaderna skenar när beredskapen inte räcker till.
Genom att investera mer förebyggande kan Sverige minska både mänskligt lidande och de samhällsekonomiska konsekvenserna nästa gång ett virus slår till. Med utgångspunkt i lärdomarna från pandemin och aktuell kunskap lyfter vi här fem konkreta åtgärder som stärker beredskapen inför framtida virusutbrott:
Fem konkreta åtgärder för att sänka virusnotan:
1. Investera i vaccin och antivirala läkemedel innan nästa kris – inte mitt i den
Covid-19 visade att tidiga investeringar i forskning och läkemedelsutveckling är avgörande för att snabbt kunna skydda befolkningen. Att bygga kapacitet i förväg minskar behovet av kostsamma panikåtgärder och förkortar tiden i kris när nästa virus slår till.
2. Använd befintliga vacciner och antivirala läkemedel i större omfattning
Trots att effektiva vacciner och läkemedel redan finns mot flera virus utnyttjas de inte fullt ut. Ökad användning kan minska smittspridning, vårdbehov och följdsjukdomar, samtidigt som samhällskostnader för sjukskrivningar och produktionsbortfall pressas ned. Förebyggande insatser ger effekt långt bortom den enskilda patienten.
3. Bygg upp ett nationellt register för alla smittämnen
Kunskapen om vilka virus som cirkulerar, hur de muterar och vilka risker de innebär är i dag splittrad. Ett samlat nationellt register för smittämnen skulle stärka övervakning, tidig upptäckt och beslutsfattande, samt ge vård, forskning och myndigheter ett gemensamt kunskapsunderlag vid utbrott.
4. Stärk vården så att den klarar årliga virusorsakade utbrott, och därmed även pandemier, bättre
Pandemin visade hur snabbt vården når sitt tak vid ökad smittspridning. Brist på vårdplatser, personal och skyddsutrustning leder till inställd vård och ökade risker för både patienter och personal. En mer robust sjukvård minskar både mänskligt lidande och samhällsekonomiska kostnader vid framtida utbrott.
5. Satsa på forskningen om vanliga virus – det stärker även vår beredskap mot nya pandemier!
När en pandemi väl är här är det för sent att bygga kunskap från grunden. Kontinuerliga satsningar på virusforskning gör att vi ökar förmågan att utveckla vaccin och läkemedel mot kända virus. Med fler och bättre verktyg mot kända virus, så förbättrar vi också beredskapen när vi drabbas av pandemier som orsakas av nya, okända virus. Detta förbättrar folkhälsan, avlastar sjukvården och begränsar samhällskostnader.
Kunskap för bättre beredskap
Vad bristande beredskap kostar – och hur vi kan göra bättre.
Kostnadsrapporten är den första rapporten som ger en samlad bild av de totala samhällskostnaderna för virusorsakade luftvägsinfektioner i Sverige. Rapporten lyfter behovet av vaccin och läkemedel samt stärkt beredskap för att minska lidande och avlasta vården.
Beredskapsrapporten ger en bild av hur Sverige står rustat inför framtida pandemier och samhällskriser – och vad som fortfarande saknas. Genom expertintervjuer lyfter rapporten styrkor, brister och utvecklingsområden inom landets beredskap, med målet att stärka samhällets motståndskraft.
Ett motståndskraftigt samhälle byggs inte i kris, utan i förväg. Genom långsiktiga satsningar på virusforskning och beredskap kan framtida virusutbrott få mindre konsekvenser för människor, vård och ekonomi.
Beredskap kostar, men brist på beredskap kostar betydligt mer.