Intervju med Jiaxin Ling: Mottagare av Pandemifondens pris 2023

Det har nu gått ett och ett halvt år sedan forskaren Jiaxin Ling, Uppsala universitet, tilldelades Pandemifondens pris för sitt arbete kring zoonotiska RNA-virus. Sedan dess har forskningen utvecklats i flera paralella spår – med målet att förstå hur virus överförs från djur till människa, och hur de förändras efter att ha introducerats i en mänsklig population. 

På bilden: Jiaxin Ling

- Min forskning fokuserar på hur zoonotiska RNA-virus utvecklas för att kunna infektera människor, och hur de sedan anpassar sig vidare. I förlängningen handlar det om att bidra med grundkunskap som kan stärka vår beredskap inför framtida pandemier, berättar Jiaxin Ling. 

Sedan hon mottog priset har forskningen breddats och idag driver hon flera parallella forskningsspår tillsammans med sitt team: serologisk kartläggning av flavivirusinfektioner, molekylärepidemiologi kring olika zoonotiska patogener, uppbyggnad av in vitro-modeller för att följa virusens utveckling, samt studier av hur virulensen förändras när virus överförs från djur till människa. 

Stödet från Pandemifonden har spelat en viktig roll för den fortsatta forskningen. 

- Finansieringen gav oss friheten att gå djupare i våra frågeställningar. Den gav oss möjlighet att undersöka kunskapsluckor inom området virala zoonoser, och att arbeta tillsammans med olika metoder för att lösa dem. 

Att förstå virusens genetiska utveckling är viktigt – men långt ifrån enkelt. Och att förstå hur enskilda mutationer påverkar sjukdomsförloppet är ännu svårare. 

- Att förstå virusets evolution på funktionell nivå är en av de största utmaningarna i vår forskning. 

Ett genombrott kom när teamet började fokusera på samspelet mellan virus och värdens glykaner – det vill säga sockermolekyler på cellernas yta. 

- Det markerade en vändpunkt för vår förståelse av zoonotiska virusinfektioner. Det styrde om vår forskning mot att bättre kunna förutsäga hur RNA-virus utvecklas, hur deras virulens förändras, och mot nya antivirala strategier.  

Jiaxin och hennes kollegor fokuserar just nu på zoonotiska RNA-virus från två virusfamiljer: coronavirus och flavivirus. Dessa representerar två olika typer av smittvägar. 

- Vår forskning förbättrar förståelsen för virusens molekylärepidemiologi, infektionsmönster i olika cellmodeller och molekylära mekanismer bakom sjukdomarna. 

På längre sikt undersöker de om zoonotiska RNA-virus har gemensamma strategier – och om de i slutändan behöver anpassa sig till värdens glykokalyx. 

Jiaxin understryker att det behövs lämpliga modeller för att kunna testa forskningshypoteserna på ett tillförlitligt sätt. 

- Vi vill skapa flexibla infektionsmodeller för zoonotiska virus – inte bara för mänsklig vävnad, utan också för viktiga reservoardjur. Då kan vi göra jämförande studier mellan värddjur och människa. 

En annan fråga som upptar forskningen just nu är hur virus interagerar med glykaner – eftersom dessa inte har genetiska mallar som DNA eller RNA. 

- Glykanernas struktur förändras dessutom under infektionens gång, och hur vi bäst kan studera samspelet mellan virus och glykankod är något vi just nu försöker förstå. 

För Jiaxin Ling har priset från Pandemifonden inte bara inneburit ett erkännande av forskningen – utan också en personlig motivation. 

- Jag är djupt hedrad över att ha fått ta emot det här priset. Men det handlar inte bara om mig, utan om ett helt forskarlag som delar samma vision och driv. Särskilt min mentor Åke, mina kollegor Johanna och Jinlin, samt resten av teamet vid Zoonosis Science Center vid Uppsala universitet. Som junior forskare har jag också blivit genuint motiverad. Jag känner en stark övertygelse för det arbete vi gör, för teamet bakom forskningen och de gemensamma mål som driver oss framåt.