Drabbas barn hårdare av virus?

För 150 år sedan dog var tredje barn i barninfektioner. Idag ser det annorlunda ut tack vare barnvaccinationerna. Men med bättre läkemedel mot fler virus, och en kombination av både vaccin och läkemedel, skulle vi kunna skydda fler barn mot virussjukdomar.

Tomas Bergström är professor i virologi vid Göteborgs universitet. Han har jobbat med virussjukdomar hela sitt liv. Som proffs på diagnostik på ett av Sveriges största viruslaboratorium kan han en hel del om hur virus drabbar barn, så vi passade på att ställa några frågor.

Vilka virusinfektioner ser ni mest hos barn?

Vi får många prover från barn på labbet där jag jobbar. De vanligaste infektionerna det gäller rör luftvägar och diarré (gastroenterit). Det är de två vanligaste områdena där barn får infektioner av virus. Den tredje är nervsystemet, men det är inte lika vanligt. 

Barn behöver gå igenom alla infektioner precis som vuxna, för att bygga upp immunsystemet så att de kan få skydd mot farliga virussjukdomar. Men det är dessa områden där barn är mer eller lika drabbade som vuxna.

Vilket skydd har vi mot farliga virus idag?

Vi har väldigt bra barnvaccinationer i Sverige idag. Innan barnvaccinationerna infördes på 50-talet såg det helt annorlunda ut. 100 år tidigare, på 1850-talet, då dog var tredje barn av barninfektioner. Så höga siffror har vi inte ens i de fattigaste delarna i Afrika idag. Det var riktigt eländigt.

En av WHO:s hjärtefrågor är barnvaccinationer. Idag behöver ju till exempel barn inte få mässling för det har vi vaccin mot. Men förut kunde effekten av mässling vara lung- och hjärninflammation, eller i värsta fall död. Det har vi vaccinerat bort idag, liksom barnförlamning, som orsakas av poliovirus.

Drabbas barn hårdare av virussjukdom?

Det är inte säkert att barn drabbas värre. Vid vinterkräksjuka, till exempel, löper äldre en högre risk att dö eftersom de är skörare. Det som är speciellt när barn drabbas av virus är att det är första gången som de får infektion. För spädbarn, till exempel, är RSV särskilt farligt, för luftrören är så trånga och svullnar lätt igen.

Genom amning får barn med sig antikroppar från mamman vilket innebär ett visst skydd i början. Men när man slutar, ofta runt det att barnen är 0,5 år, ökar infektionerna något. Men vid fem års ålder har barn vanligen gått igenom de flesta virusinfektioner och därmed skaffat sig en naturlig immunitet.

I vissa sjukdomsfall hos barn misstänker man virus, men kan inte hitta den exakta orsaken. Hur vanligt är det? 

Det har blivit mycket bättre med diagnostiken. Jag har ju jobbat med diagnostik av virus i 40 år, men förut tog det ju för lång tid så då hann man inte hjälpa patienten. Men idag kan man få svar på dagen genom PCR-test i luftvägar eller avföringsprov. Det är en stor framgång.

Sedan finns det några enstaka allvarliga fall där virus drabbar hjärnan och man tyvärr inte kan få diagnos. Det beror på att hjärnan är så svår att ta prov på. Metoderna finns, men själva provtagningen kan vara svår, speciellt när det gäller hjärnan. Men idag utvecklas teknik som ska göra det enklare genom att ta prov till exempel inne i ögat.

Vad behöver göras för att färre barn ska drabbas av virussjukdom? 

Man behöver se till att det finns ordentliga antivirala läkemedel mot de vanligaste virusen, precis som vi har antibiotika mot bakterier. RS-virus, till exempel, är den vanligaste orsaken till lunginflammation hos barn och där finns ännu inga läkemedel. Det behövs både bra antivirala läkemedel och vaccin, så de kan komplettera varandra. Precis som vi har mot influensavirus idag. Saknas vaccin, bör man åtminstone se till att det finns bra läkemedel.

Läkemedelsföretagen satsar mest på att ta fram läkemedel mot kroniska sjukdomar såsom hepatit B, C och HIV. Men när det gäller akuta virusinfektioner är det sämre. Där är det nästan bara influensa vi har bra behandling mot.

Vilken skillnad kan vi göra med antivirala läkemedel?

Jag tror det skulle kunna bli ungefär samma effekt som med antibiotika - barn skulle kanske behöva 1-3 omgångar under uppväxten och sedan ha ett skydd för resten av livet. Då skulle vi kunna hjälpa lika många barn som vi idag gör med antibiotika. Särskilt stort är behovet för nya läkemedel mot luftvägsvirus till spädbarn, vilket avsevärt skulle kunna förhindra och förkorta sjukhusvård.